Advokatetik och rättssäkerhet

Den som någon gång kommer i klammeri med rättvisan eller behöver hjälp med att nämnda rättvisa ska skipas funderar säkert en hel del över de system och de människor som ska hjälpa en. Hur ser rättsprocessen ut och vad ska och får en jurist egentlige göra? Kan jag säkert tala med den som företräder mig utan att känsliga uppgifter som kan vara till min nackdel läcker ut? Advokatetik är ett ämne som faktiskt är ganska noga reglerat och tål därför att utsättas för närmare granskning. Det bör också vara så eftersom hela rättssystemets trovärdighet är beroende av att de som arbetar med och inom det upprätthåller det förtroende som är nödvändigt.

Är advokatetik något som det är lag på? Givetvis är det så. Juridik är ofta, och ska alltid behandlas som, känsligt och då är det viktigt att allt sker till punkt och pricka. Lagregler och dylikt återfinns, föga förvånande i rättegångsbalken där dessa och andra aspekter som rör ämnet avhandlas. En sådan aspekt är en ganska grundläggande sådan, nämligen den som rör vem som egentligen får kalla sig advokat. Enkelt uttryckt så får man bara kalla sig advokat om man är medlem av Advokatsamfundet och vad detta innebär är egentligen alltför omfattande och detaljerade för att vi ska kunna gå in på allt här.

Det vi talar om handlar dock inte bara om regler och lagar. Lagar och regler är något som tolkas och då kommer den som tolkars omdöme och bildning i väldigt hög grad att prägla processen. Därför är Advokatsamfundet väldigt noga med vad som är och kan betraktas som det som man kallar god sed. Som sagt är detta en ganska invecklad historia och måste så vara, allt för att rättssäkerheten ska kunna upprätthållas och det kan vara både intressant och bildande att ta och dyka djupare i ämnet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *